Biskop Ottos väg

I bilaga till Stora Tuna Kommunalfullmäktiges protokoll så framkommer följande intressanta förklaring till namnsättningen: ” Biskopsgatan föreslås som namn på den gata som parallellt med Tunavägen förbinder Hyttingsvägen med Korsgårdsvägen. Åselby gård ägdes i början av 1500-talet av biskopen Otto Olofsson Swinhuvud, på sin tid en av landets mäktigaste män. Han föddes i ett bergsmanshem på Kopparberget under första hälften av 1400-talet, studerade i Rostock och Greifswald under 1450-talet, blev i början av 1470-talet kanik i Västerås och kyrkoherde i Leksand. På mödernet härstammade han från Ornäs. 1487 blev han biskop i Västerås. Genom en pantförskrivning blev biskop Otto år 1514 herre över Åselby gård i Stora Tuna. Gården ägdes då av Peder Bragdes änka Cecilia, som för en summa av 320 marker och ett rött harnesk pantsatte både Åselby gård och Mälby i Hedemora till biskop Otto. (Pantbrevet har nr 225 i Diplomatarium Dalecarlium). Panterna inlöstes aldrig och när biskop Otto avled 1522 pantsatte hans broder Kristoffer Åselby Gård för att få pengar till de dryga begravningskostnaderna i Västerås Domkyrka, där biskop Otto fick sin sista viloplats. Även om biskop Ottos ryktbarhet i viss mån kan betraktas som herostratisk ur nationell synpunkt, anser gatunamnsberedningen att en gata på biskop Ottos forna domäner bör heta Biskopsgatan”. Beslutet i fullmäktige blev att gatan skulle heta Biskop Ottos väg, vilket förmodligen mer skulle syfta på personen och inte enbart anspela på hans titel i detta fall.