Landsvägen
Beskrivning
Det var den stora genomfarten från Borlänge mot Ludvika, innan den nya stora riksvägen byggdes. Många som åker mot Idkerberget idag blir förvånade över att denna väg är så bred. Det beror på att vägen fick en kraftig upprustning för att motsvara den ökande trafikens krav. Bara några år efter upprustningen framkom skäl för att dra riksvägen i dess nuvarande sträckning och trafiken genom Idkerberget minskade avsevärt. Vid tiden för breddandet av gamla vägen fanns också stora planer på att utöka brytningen i Idkerberget. Dessa malmfyndigheter visade sig dock senare inte ha det stora brytvärde som man från början trott. Kanske även raset i gruvområdet gjorde det lätt att besluta om en ny sträckning av riksvägen mot Ludvika.
Stadsdelar
-
Idkerberget
Visa beskrivning av Idkerberget
Idkerberget benämnes år 1757 Ickerberg eller Ektierberg (A. Hylphers Dagbok, s. 92).Det är svårt att exakt härleda namnets ursprung och dess betydelse. En möjlig förklaring kan vara att ordet kommer av Idtjärn vilket skulle innebära att idar fanns i tjärnen. (.En annan förklaring kan vara att det syftar på bergsnamnet och en tredje förklaring kan vara att det anspelar på namnet ekorre som i dialektalt uttal benämns ”ickorre” enligt namnforskaren Harry Ståhl.
I det avsnitt som behandlar Idkerberget har Maj Britt Berglund (f.1925) och Gunnar Bergkvist (f. 1914) varit till ovärderlig hjälp. Gunnar Bergkvist arbetade hela 50 år i gruvan. Han har dessutom varit aktiv politiker och är liksom Maj Britt Berglund mycket insatt i Idkerbergets utveckling och historia.
Gruvbrytning förekom redan på 1700-talet i Idkerberget. Den nya gruvan invigdes 1901 och samma år invigdes den linbana som skulle transportera malm från Idkerberget till Ulfshyttan. Järnväg drogs fram till Idkerberget år 1912 och några år senare så upphörde transporterna med linbanan. Gruvbrytningen upphörde 1977 och i slutet av 1980-talet togs järnvägsrälsen bort.
Idkerbergets Gruvaktiebolag tillhörde Ställbergsbolaget. De flesta boende i Idkerberget hade gruvan som sin arbetsplats och bolagets inflytande var stort. Man hade en egen brandkår och man ägde stora markområden i samhället. Då nya gator skulle anläggas var det bolaget som byggde och namnsatte dessa gator. Ingenjör Henriksson var en av de som mest intresserade sig för dessa frågor. Några kommunala beslut har inte tagits av Stora Tuna kommun då det gäller gatunamn i Idkerberget och inte heller har gruvbolaget fört protokoll då man fastställt gatunamnen. Idkerbergskommitte´en diskuterade gatunamnen i Idkerberget 1996 utan att något beslut togs i frågan.