Masmästargatan
Beskrivning
Namnet syftar på en titel på en yrkesman som fanns i verksamheten vid järnverket. En masmästare var benämningen på den främste förmannen vid träkols- och koksmasugnen samt vid elektrohyttan (Järnbruksförbundets cirkulär nr 20/1952). I namnberedningens protokoll kan man läsa att den förste som flyttade in i detta område var masmästare Ivar Olsson vid järnverket. Ett första förslag till gatunamn på Masmästargatan var också Ivar Olssons väg.
Stadsdelar
-
Bergslagsbyn
Visa beskrivning av Bergslagsbyn
Bergslagsbyn byggdes 1916-1919. Det var Bergslaget, som ägde och drev Domnarvets Järnverk och Kvarnsvedens Pappersbruk, som bebyggde området. Hela området ”var deras eget” och namnet på området fastställde man till Bergslagsbyn.
Berslagsbyn är belägen på Forssa bys mark. Bergslaget ägde stora markområden i Forssa och då byggverksamheten avstannade vid tiden omkring första världskriget och man samtidigt i järnverket behövde nyanställa personal så beslöt man att ordna byggande i egen regi. Kontakt togs med arkitekten Osvald Almkvist som fick fria händer att utforma området efter egna idéer. Byggandet av Bergslagsbyn, som pågick mellan 1917 och 1919, blev ett mycket lyckat projekt som väckte stor uppmärksamhet vida omkring. Gränsen för Bergslagsbyn i väster följer järnvägens sträckning, i söder utgör Forssa åkern strax norr om Prosgatan gräns, i öster är Kvarnsvedsvägen gräns och den norra gränsen går från järnvägen via Brittesgatan över i Vretgatan en kort sträcka, så vidare i Gysingegatan in i området nära Korsågatan ner mot Kvarnsvedsvägen. Ett område som byggdes vid samma tidpunkt på östra sidan av Kvarnsvedsvägen räknades aldrig till Bergslagsbyn.