Musikanten

Årtal: 1969

Beskrivning

Stadsdelar

• Bullermyren
  Visa beskrivning av Bullermyren

  Bullermyren. I Ortnamnsarkivet i Uppsalas arkiverade material finnes Bullermyren upptaget första gången 1930 som ett upptecknat namn på en åker (f d myr). En tidig benämning på myren var Kittmyra och då man planerade för byggnation i detta område var man tvungen att gräva 4-4,5 m innan man nådde fast mark (muntlig uppgift lämnad av John Erik Forsell). Området är bebyggt med hyreshus och de första hyreshusen på området uppfördes på Bergslagets initiativ åren 1951–1955. Ortnamnsarkivet i Uppsala har inga anteckningar om namnet Kittmyra på detta område.

  Ortnamnsarkivet har bara en namnuppgift, Bullermyren, på området men där finnes ingen förklaring till varför området har erhållit sitt namn. Vid genomgång av arkivmaterial och vid läsning av gamla publikationer så kan man nog ana sig till namnets ursprung. Oskar Linde skriver i tidskriften Bergslaget nr 5 1960 (artikeln även publicerad i Tunum 1995) om Kvarnsvedens smalspåriga järnväg och i den ger han förmodligen helt omedvetet flera ledtrådar i namnfrågan. Det första loket som trafikerade smalspåret var ett ånglok som byggts 1889. Det hade tjänstgjort inom Domnarvets järnverk och var i dåligt skick. Nya lok hade inköpts för transporterna inom järnverksområdet och detta gamla lok fanns nu till förfogande. Då man byggde den smalspåriga järnvägen var tanken att man mycket snart efter banans tillkomst 1897 skulle erhålla ström från kraftstationen vid pappersbruket. Förseningar vid byggandet och vid kontraktskrivningen gjorde att elektricifieringen av banan fördröjdes. Ångloket, som hade flera öknamn b l a ”Jösse”, ”Skorven”, ”Kaffebrännaren”, var behäftat med en hel del egenheter. Om föraren stannade tåget i ett visst läge så kunde han omöjligt få igång det om kolvarna inte hade rätt läge i motorn. Då var han tvungen att med ett spett baxa tåget några tum så att det skulle komma igång. Sedan gällde det för föraren att hoppa på loket, ett mycket vanskligt företag. Tåget förde stort oväsen då det kom farande fram över detta obebyggda och mycket sanka område. Loket läckte vatten som ”ett såll” och borde ha reparerats men eftersom det ute på myrområdet fanns en stor ångdriven lokomobil som pumpade vatten till ett provisoriskt kraftverk som stod i höjd med södra Lergärdet kunde även ”Jösse” få hjälp med vatten från lokomobilens pump. Vatten togs från en av de öppna tjärnar som fanns detta område. Den stora ångdrivna lokomobilen och det gamla tåget lär nog ha hörts vida omkring.

  Ytterligare en möjlig förklaring till namnet kan vara att från nuvarande parken, benämnd Bergslagstunet, löpte en avstickare från smalspåriga järnvägen genom nuvarande Bergslagsbyn ned till Bullerforsens kraftstation. Stickspåret hade byggts för att transportera byggnadsmaterial till kraftverksbygget som pågick mellan 1908–1910. Det tåg som skötte de täta transporterna gick under benämningen ”Bullern” och detta namn anspelade säkert på Bullerforsen. Även Bergslagsbyn var omkring sekelskiftet 1900 obebyggd och ingick som en del i detta vida myrområde.

  Det kan synas märkligt att klarhet i namnfrågan inte kunnat erhållas. Under de nästan 20 år som jag har arbetat med namnen har jag frågat många äldre om de känt till ursprunget till namnet Bullermyren. Ingen har kunnat lämna ett svar trots att Bullermyren finnes antecknat hos Ortnamnsarkivet så sent som 1930. Detta visar att trots att mycket kort tid passerat förloras mycket grundläggande information om inte underlagen till besluten dokumenteras.