Röda vägen
Beskrivning
Röda vägen går från Tjärnavägen österut till Kvarnsvedsvägen vid Utanfors och korsar Siljansbanan. Vägen leder från Domnarvsvallen fram till Jaxrondellen. Röda Vägen byggdes i början av seklet som nödhjälpsarbete under kristiden som följde efter första världskriget och den fick epitetet (namnet) röda av färgen på fyllnadsmaterialet, som var kisaska eller rött kisgrus. Kisgruset hade innan det blev fyllnadsmaterial använts vid tillverkningen av papper vid Kvarnsvedens pappersbruk, och det blev man kostnadsfritt erbjuden av pappersbruket. Kisaskan fraktades till Röda vägen på den smalspåriga järnväg som gick från pappersbruket ända in på Domnarvets järnverksområde. De unga nybyggarfamiljer som uppförde sina hus vid vägen upptäckte snabbt hur barnens kläder färgades röda av kisaskan. Namnet har sålunda inte någon politisk innebörd, vilket någon gång insinuerats. Namnberedningen konstaterar 25/4 1944 att namnet är sedan gammalt existerande och bör bibehållas utan ändring.
Stadsdelar
-
Borlänge köping
Visa beskrivning av Borlänge köping
Borlänge köping var det område som hade den största expansionen efter 1875 då beslutet togs om järnvägens framdragande mellan Falun och Göteborg. Planerna, som visade på att ytterligare järnvägslinjer skulle sammanstråla här, gjorde att många affärsmän och andra näringsidkare såg möjligheter att kunna bedriva verksamhet nära järnvägsstationen. Starten gick långsamt men sedan ökade affärsetableringarna snabbt och även många utsocknes affärsmän flyttade hit.
Då det gäller fastställande av gatunamn i området, vilket år beslutet togs och förklaringen till varför dessa gator fick sina namn, konstaterar man att många uppgifter saknas i kommunala protokoll. De tidigaste vägarna var enkla stigar. Då kraven på bättre vägar framfördes så blev det ofta dessa stigar som fick utgöra grunden för de nya vägarna. Tidigt fick också dessa vägar namn, men beslut om dessa namn togs mycket sällan. På Stadsplanekartan från 1909 finns gator utsatta med namn men jag har trots idogt letande i kommunala handlingar inte kunnat återfinna beslut i namnfrågan då det gäller dessa namn. 1938 lägger dock två kommittér, en utsedd av Domnarvets Kommun och den andra av Borlänge Köping, fram förslag om namn på kvarter och gator. De flesta av gatorna som omfattas av det följande beslutet har redan det fastställda namnet. Vid genomgången av gatunamn i norra delen av Borlänge by fram mot järnvägen finns också dessa gatunamn upptagna under rubriken Borlänge Köping eftersom den delen av Borlänge by kom att ingå i köpingsområdet.
Borlänge Köping omfattades i början av 1940 av ett område som avgränsades i söder från nuvarande Häradsvägen (nära Ingebjörnsgatan) ner genom Skolgatan och vidare Vintervägen rätt ned mot järnverket, i väster gick gränsen Tunavägen (Häradsvägen) från en plats strax söder om Tunagatan, vidare upp längs Tjärnavägen fram till området norr om Engelbrektsgatan. Köpingens gräns i norr gick längs Engelbrektsgatans norra sida fram till järnvägen och i öster löpte gränsen i en nästan rak linje från Vintervägen fram mot Engelbrektsgatans tänkta möte med järnvägen. Gatorna i köpingsområdet söder om järnvägen som finnes förtecknade här finnes också förtecknade under Borlänge by som området ursprungligen hörde till. Samma förhållande gäller gatorna i köpingsområdet norr om järnvägen. De tas också upp under rubriken Hagalund.
-
Hagalund
Visa beskrivning av Hagalund
Hagalund. Ur namnberedningens protokoll av 25/4 1944 kan man läsa följande om namnsättningen av Hagalundsområdet: ”Namnberedningen föreslår för stadsdelen Hagalund att detta namn bibehålles. Namnet kan förklaras av att bebyggelsen från början skedde på mark hörande till den s k Borlänge Hage. Folkhumorn tog den första mindervärdiga bebyggelsen på platsen till utgångspunkt för namnet som en analogi (likhet) till Stockholms förstad av liknande karaktär, som bar samma namn. Analogin blir bestyrkt när man erinrar sig att samtidigt med denna bebyggelse på Borlänge köpings baksida några familjer från förmansraden på Hushagen med övervalsmästaren i spetsen köpte sig tomtplatser på ”solsidan” av köpingen och i yverboren självkänsla gåvo sin bostadsklase analoginamnet Östermalm”.
Vid detta sammanträde finns också några viktiga anteckningar om namnsättningen inom Hagalundsområdet. Man konstaterar ”att spenamnet Strypåsen, som i seklets början användes för Hagalundstrakten, icke hade det värde ur traditionssynpunkt att det på något sätt bör tagas med i stadsbilden”. Enligt den muntliga traditionen ska åtminstone en person ha blivit avrättad på en kulle invid vattentornet. Vidare i protokollet framgår ”att namnet Tolvskillingarna, som varit benämningen på åkern mellan stadshuset och Siljansbanan, en åker sammanslagen av flera små tegar, som av överste Örn på Utanfors inköpts från Forssabönder” inte skulle få behålla det namnet.
Det har varit svårt att fastslå när namnen på flertalet gator i området tillkommit, men det verkar vid protokollens genomgång som om man 1944 inför stadsbildandet tar ett” övergripande beslut” och även ofta konstaterar att gatan sedan länge haft detta namn. I Ortnamnsarkivets samlade material finnes ingen uppgift om namnet Hagalund.
-
Nedre Tjärna
Visa beskrivning av Nedre Tjärna
Tjärna skrivs år 1359 aff Tiaernum, ij Tiaerno, af Tiaernae (Diplometarium Dalekarlicum 2, s. 1 or.). År 1383 skrivs namnet a Tiaernae och 1414 i Tiaerna. Ordet är en form av ordet tjärn, som syftar på den lilla tjärnen som benämnes Tjärnasjön. Namnet kan tolkas som ”tjärnbornas gård (by)” eller ”gården (byn) vid tjärnen”.