Sahlstedtsgatan
Beskrivning
Detta år nämns gatan i Byggnadsnämndens handlingar. Likaså förekommer gatans namn i samma nämnds handlingar 1898. Namnet på gatan ska minna om prosten Magnus Abraham Sahlstedt som tjänstgjorde som kyrkoherde i Stora Tuna 1725 till sin död 1752. Tidigare hade han varit fältpräst hos Karl XII och ska ha predikat för kungen samma dag som det dödande skottet avlossades mot kungen vid Fredrikshald 1718. Sahlstedt var också upphovsman till det ståtliga bokverket ”Stora Tuna i Dahlom och Bergom Minnesdöme”. Sahlstedt kan också haft ett finger med i spelet då det gällde att få namnet Tuna ändrat till Stora Tuna vid mitten av 1700-talet.
Stadsdelar
-
Borlänge
Visa beskrivning av Borlänge
Borlänge, ursprungligen j Borlaengio 1390 ( Diplom i R A 1390 13.10= Diplomatarium Dalekarlicum 3, s. 16) vittnar om en vägförbindelse på västra sidan av älven. Namnet tillhör de äldsta i tunabygden. Förnamnet bor- ska tolkas ”bärande”, ”bärningsställe”, ”ett stycke väg där man måste bära båtarna och deras last” (I Namn och bygd 1930, s. 1 ff.). Detta syftar på den sträcka som bärandet omfattade, nämligen mellan Båtsta och Mjälga. I Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1955, s. 12 anförs att boren ska tydas som ”den långa raden av gårdar på boren” eller ”den långa boren”). Harry Ståhl menar i ”Stora Tuna –en sockenbeskrivning” s. 87 att namnet ska tolkas ”(väg)längan på boren” eller ” den långa vägen på boren).
-
Borlänge köping
Visa beskrivning av Borlänge köping
Borlänge köping var det område som hade den största expansionen efter 1875 då beslutet togs om järnvägens framdragande mellan Falun och Göteborg. Planerna, som visade på att ytterligare järnvägslinjer skulle sammanstråla här, gjorde att många affärsmän och andra näringsidkare såg möjligheter att kunna bedriva verksamhet nära järnvägsstationen. Starten gick långsamt men sedan ökade affärsetableringarna snabbt och även många utsocknes affärsmän flyttade hit.
Då det gäller fastställande av gatunamn i området, vilket år beslutet togs och förklaringen till varför dessa gator fick sina namn, konstaterar man att många uppgifter saknas i kommunala protokoll. De tidigaste vägarna var enkla stigar. Då kraven på bättre vägar framfördes så blev det ofta dessa stigar som fick utgöra grunden för de nya vägarna. Tidigt fick också dessa vägar namn, men beslut om dessa namn togs mycket sällan. På Stadsplanekartan från 1909 finns gator utsatta med namn men jag har trots idogt letande i kommunala handlingar inte kunnat återfinna beslut i namnfrågan då det gäller dessa namn. 1938 lägger dock två kommittér, en utsedd av Domnarvets Kommun och den andra av Borlänge Köping, fram förslag om namn på kvarter och gator. De flesta av gatorna som omfattas av det följande beslutet har redan det fastställda namnet. Vid genomgången av gatunamn i norra delen av Borlänge by fram mot järnvägen finns också dessa gatunamn upptagna under rubriken Borlänge Köping eftersom den delen av Borlänge by kom att ingå i köpingsområdet.
Borlänge Köping omfattades i början av 1940 av ett område som avgränsades i söder från nuvarande Häradsvägen (nära Ingebjörnsgatan) ner genom Skolgatan och vidare Vintervägen rätt ned mot järnverket, i väster gick gränsen Tunavägen (Häradsvägen) från en plats strax söder om Tunagatan, vidare upp längs Tjärnavägen fram till området norr om Engelbrektsgatan. Köpingens gräns i norr gick längs Engelbrektsgatans norra sida fram till järnvägen och i öster löpte gränsen i en nästan rak linje från Vintervägen fram mot Engelbrektsgatans tänkta möte med järnvägen. Gatorna i köpingsområdet söder om järnvägen som finnes förtecknade här finnes också förtecknade under Borlänge by som området ursprungligen hörde till. Samma förhållande gäller gatorna i köpingsområdet norr om järnvägen. De tas också upp under rubriken Hagalund.